Tänk att få sitta ner och äta ett endaste mål mat i någorlunda lugn och ro.
Det är verkligen något jag saknar just nu. Får nog lägga om rutinerna. Frukost kl 10:30, lunch inte alls och middag vid 22-23 tiden då övriga familjen sover. Övrig tid är det mest att passa upp på barnen. Byta blöja här, hjälpa till toaletten där, fixa mellis, fixa mat, det ska roas, det ska va pyjamas och det ska va välling och innan de har kommit till sängs är jag nästan beredd att packa och dra.
Livet är fan ingen dans på rosor, om nu någon trodde det.